Jaha ja en natt till utan sömn.

Varför blir jag inte förvånad...

idag så är det Nyårsafton dvs min födelsedag..men jag har för länge sedan lagt ner det där med att fylla år.

Redan som väldigt liten så fick jag höra att jag fick skylla mig själv att jag valt att bli född på nyår...jag föddes 8 dagar för sent....

Så att någon skulle ha tid med mig på min födelsedag ar inget jag kunde räkna med..

Idag som sagt bryr jag mig inte..men när jag var liten så vart jag enormt ledsen.

Det kändes alltid som alla skaffa sig ursäkter för att slippa fira mig.

När jag vart äldre så stötte jag på andra som var födda på denna dag och frågade dom hur dom haft det....alla av dom jag fråga hade blivit firade av sina familjer...nyår har man valt att fira på kvällen och födelsedagen på dagen...

Varför berättar jag nu detta

Jo alla ni som har barn som fyller såna dagar som jul..nyår..midsommar...glöm inte att det är erat barns dag fira dom låt dom känna att just dom är värdefulla...det är viktigare än allt, det formar barnen till att bli trygga individer som vet att dom får finnas....

Än idag så spökar nyår för mig..jag gillar INTE julen och nyår, blir otroligt ledsen under denna helg.....då är jag 8 år igen ..och inget har förändrats!

Hur jag en tänker så är mitt förhållande en skugga av något som varit...om det inte finns något "vi" längre...så gör det inte...

Tror att det här med att tänka" det blir nog bättre sen" är helt förödande...det finns inger sen..det finns bara nu...

men men .. vi har fina stunder oxå...det finns mycket som är bra.

Det som stoppat oss mest är nog alla år och allt vi har tillsammans..minnen..släkt ....vänner...barnen..djuren..gården....

livet är komplicerat och hårt...inget går bara rakt på...det är upp och nergångar...man vet inte ut eller in...ätr oerhört splittrad....vad blir bra ensam??...vad blir bra med att forsätta...som det är idag vill jag inte..men går saker att ändra?

EN sak är säker.....jag hatar verkligen den jävla julen....